Bland bevismaterialet finns bilder som visar kvinnan tillsammans med en person som har övervakats av polisen. Den anklagade mannen ska ha haft fri tillgång att söka efter hemliga uppgifter på kvinnans tjänstedator i hennes hem, enligt åtalet.

Per Nichols, en utredare i fallet, påpekar att brott mot sekretessen kan leda till katastrofala konsekvenser för hela det rättsliga systemet. Fallet uppdagades efter att polisen började misstänka oegentligheter, enligt vad åklagaren Per Nichols berättade på en presskonferens.

Kvinnan hanterade under några dagar de praktiska detaljerna kring en hemlig telefonavlyssning och misstänks sedan ha varnat den avlyssnade personen. Samma person sågs senare logga in på hennes tjänstedator och surfa bland hemliga handlingar i domstolens system.

Ytterligare detaljer om fallet och anklagelserna
Efter att misstankarna väcktes blev kvinnan själv avlyssnad. Flera av dessa samtal används nu som bevis i utredningen. Kvinnan misstänks ha läckt information till två olika personer – en del av ett kriminellt nätverk och en väninna. Informationen ska ha spridits via e-post och Snapchat.

Åklagaren påpekar att kvinnans motiv är okända, men det verkar inte handla om pengar.

Konsekvenser och fortsatta åtgärder
Kvinnan, som är i 30-årsåldern och tidigare ostraffad, blir den första personen i statstjänst som åtalas för det nya brottet grovt brott mot tystnadsplikten, vilket kan leda till fängelse i sex månader till fyra år.

Efter att ha gripits på sin arbetsplats, Attunda tingsrätt, förnekade hon först anklagelserna, men bröt sedan samman och erkände brott mot sekretessen.

Fallet hanteras av Stockholms tingsrätt på grund av jävsrisk. Kvinnans försvarare, advokat Johan Eriksson, har valt att inte kommentera fallet förrän vid rättegången.